Regeringen
Regeringens
uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra
riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra
landet, men det är riksdagens om beslutar.
Sverige
är en
parlamentarisk
demokrati.Med
det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av
de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens
förtroende.
Enklast
blir det om ett parti har fler platser i riksdagen än alla de andra
partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en
majoritetsregering.
Det är ovanligt med majoritetsregeringar i Sverige under de senaste
åren.
Ett
parti kan få bilda minoritetsregering
om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på
att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna
regera. Så är det med vår nuvarande socialdemokratiska regering.
Om
inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå
sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad
koalitionsregering.
I
ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering,
detta är en så kallad samlingsregering
. Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga
partier utom kommunisterna ingick i regeringen.
Det
är talmannen
i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av
partiledarna.
Budet
går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten
att bilda en regering.
Partiledaren
som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för
statsminister.
Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i
regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd
eller ministrar.
Fredrik Reinfeldt statsminister 2013 |
Regeringsbesluten
fattas kollektivt. Varken ministerstyre (att enskilda statsråd
fattar beslut för regeringen) eller ministerförvaltning (att
enskilda statsråd styr förvaltningen) är tillåtna i den svenska
konstruktionen.
De
flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin
avdelning eller departement.
Regeringen i Sverige 2013 |
Det
mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar
samlas en gång i veckan till regeringssammanträde
där
man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men
han har hjälp av statsrådsberedningen
som består av politiska medhjälpare samt experter.
Statsministern
kan även under mandatperioden avsätta statsråd och utnämna nya.
Under de senaste åren har regeringarna bestått av ett tjugotal
statsråd, varav 12-14 stycken varit departementschefer.
Det
första kvinnliga statsrådet, Karin Kock, utnämndes så sent som
1947. Andelen kvinnor började öka först vid mitten av 1970-talet
och har stigit till (2003) cirka 50 procent.
Frågor.
1. Vad
innebär parlamentarisk demokrati? 2. Nämn fakta om olika slags
regeringar. 3. Vad gör talmannen? 4. Nämn fakta om statsministern.
5. Nämn fakta om kvinnliga statsråd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar