Hur styrs Sverige? (grundkurs)

Riksdag och regering

Riksdagsvalet. Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna (landstinget) och till kommunerna, det vill säga år 2006, 2010 och så vidare. Valdagen infaller alltid andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.

Riksmöte. Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott. Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delar in sig på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer. 

(proposition/utskott/remiss/betänkande/riksdagsdebatt/ riksdagsomröstning/verkställande av beslut)

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut. Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen går till så att de ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser sig de som röstar nej.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra/verkställa förslaget.

Statsminister och statsråd. Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Från förslag till lag

Från förslag till lag (begrepp att kunna förklara)

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 

riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, partier, lagar, demokrati, 

diktatur, grundlagar, folkomröstning

Departement. 

Många statsråd är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde.

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Monarki. 

Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Frågor. 1. När har vi val till riksdagen? 2. Vilka får rösta i riksdagsvalet? 3. Vad är riksmötet. 4. Vad gör talmannen? 5. Varför har riksdagen olika utskott? 6. Nämn några utskott. 7. Vad innebär kompromisserna i utskotten. 8. Förklara uttrycket: betänkande. 9. Hur många sitter i Sveriges riksdag?

Frågor. 10. Förklara uttrycket: acklamation. 11. Vad innebär votering 12. Vad gör statsministern? 13. Vad kallas statsministerns medarbetare? 14. Vad gör ett departement? 15. Ge exempel på ett departement. 16. Vad innebär en monarki? 17. Nämn fakta om kungens makt. 18. Vilken är kungens viktigaste uppgift? 19 Beskriv hur en lag blir till