Regeringen

Regeringen

Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens om beslutar.

Sverige är en parlamentarisk demokrati.Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende.

Enklast blir det om ett parti har fler platser i riksdagen än alla de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är ovanligt med majoritetsregeringar i Sverige under de senaste åren.

Ett parti kan få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande socialdemokratiska regering.

Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering.

I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.

Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering.

Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Fredrik Reinfeldt statsminister 2013

Regeringsbesluten fattas kollektivt. Varken ministerstyre (att enskilda statsråd fattar beslut för regeringen) eller ministerförvaltning (att enskilda statsråd styr förvaltningen) är tillåtna i den svenska konstruktionen.

De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.

Regeringen i Sverige 2013

Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.

Statsministern kan även under mandatperioden avsätta statsråd och utnämna nya. Under de senaste åren har regeringarna bestått av ett tjugotal statsråd, varav 12-14 stycken varit departementschefer.

Det första kvinnliga statsrådet, Karin Kock, utnämndes så sent som 1947. Andelen kvinnor började öka först vid mitten av 1970-talet och har stigit till (2003) cirka 50 procent.

Frågor. 1. Vad innebär parlamentarisk demokrati? 2. Nämn fakta om olika slags regeringar. 3. Vad gör talmannen? 4. Nämn fakta om statsministern. 5. Nämn fakta om kvinnliga statsråd.

Fjorton olika statsskick

Vilket statsskick?

• Anarki
• Demokrati
• Diktatur
• Geniokrati
• Hierokrati
• Kleptokrati
• Meritokrati
• Monarki
• Nekrokrati
• Oligarki
• Plutokrati
• Republik
• Teknokrati
• Teokrati

Så styrs Varberg, Sverige och EU. (planering)

Så styrs Varberg, Sverige och EU?

Att kunna om några veckor:

Kunna förklara hur Varberg, Sverige och (EU) styrs.

Kunna förklara hur en ny lag (grundlag) blir till.
Kunna resonera kring och jämföra några politiska ideologier.

Kunna förklara hur man kan påverka olika demokratiska beslut.

Kunna förklara sambandet mellan riksdag och regering.
Kunna förstå och använda (resonera med hjälp av) många av begreppen/(de svåra orden.)


Att känna till om några veckor:
Känna till några olika stats- och styrelseskick i världen (jfr. ex. med USA)
Känna till de rättigheter och skyldigheter som krävs för att få ett fungerande och demokratiskt samhälle.

Källor: (När du vill läsa på/repetera...)
Så styrs Sverige (grundkurs)
Så styrs Varberg/kommunen (grundkurs)
Ideologier (grundkurs)
Ord/begrepp
Lärobokens diskussionsfrågor
Uppgifter på Showbie (repetera)


Begrepp/svåra ord


Från förslag till lag (begrepp att kunna förklara)

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 

riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, partier, lagar, demokrati, 

diktatur, grundlagar, folkomröstning

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Demokrati och ideologier

mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef, statsminister
parlament, opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,

4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris

4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, "vågmästare"

kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,
acklamation, plenisalen, skatt
ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism,
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
proposition, utskott, remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut, 

budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition, 

författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat, 

privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat, 

------------------------------------------------

EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,

maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna

-------------------------------------------------------------------------------------------

EU - subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen,

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lektionsplanering:

Intro, 
Vad ska vi arbeta med? Varför?
Hur kan vi jobba med detta?


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lektion 1

Bakgrund:
Hur styrs Varberg, Sverige och EU? Vad vet du idag?
- När? Var? Hur? Varför? Demokrati då och nu...
När blev Sverige en demokrati? Varför? (enskilt - grupp)

Bildquiz - (power point - enskilt)- Riksdag och regering. Begrepp/svåra ord (bildquiz)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lektion 2 (Grundkurs)

- Så styrs Sverige. Repetition. Grundkurs. Frågor och svar.


---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lektion 3

- Uppföljning och genomgång av grundkursen. Visa bildquizen och spela begreppsspelet



----------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lektion 4  (grupparbete - diskussioner - debatt)

Göra egna partier

Uppgiften "Det egna partiet" redovisas vid en partidebatt.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lektion 5

- Film och diskussion (Så styrs Sverige)/Varför ska vi rösta?)

- Riksdagen - en kort vägledning... (text på Showbie)

Partier forts...

-------------------------------------------------------------------------------------

Lektion 6 (debatt)

Debatt (kärnkraft)/fördelar-nackdelar)/artikel (svenska)
- God mötesordning

-------------------------------------------------------------------------------------

Lektion 7 (diskussioner)

Demokratin - hur bevarar vi den? (diskussion - EPA)
-Folkstyre - och alla likas värde
(Grundlagar, KU, DO - diskrimineringsgrunderna, polis, rättsväsen, FNs mänskliga rättigheter, Barnkonventionen)

-DO - sju diskrimineringsgrunder
lektion om diskrimineringsgrunderna

----------------------------------------------------------------------

Lektion 8 

- Egna partier/eget partiprogram forts... (diskussioner EPA)

- Sveriges budget (Sveriges budget (ekonomifakta)

- Demokrati och grundlagar i Sverige (sli.se)
- Sveriges budget... (Hur skulle/du/ni ditt/ert parti fördela 917 miljarder)

- Sveriges budget (Hur ser den ut?/sid 217)

----------------------------------------------

Lektion 9

Så styrs Varberg och Halland

- Så styrs Varberg. Grundkurs om kommunen
(Tre olika "budgetpåsar")

- Genomgång av grundkursen/ Läslektion (frågor på sid 231)

-----------------------------------------------

Läroboken"Läslektion"- Läslektion + frågor, 



"Läslektion", + genomgång av frågorna från sid 231



------------------------------------------------

"Halvtidskollen"

1 Varför har vi både en riksdag och en regering?


2 Förklara hur en lag blir till.
Använd begreppen:
utskott, votering, proposition, motion, departement, majoritet, minoritet, riksdag, regering

3 Jämför direkt demokrati och representativ demokrati. Vilka likheter och skillnader finns det? Använd begreppen: väljare, riksdag, folkomröstning, representanter, politiker, valdeltagande

-fortsätt med ditt "begreppsspelsquiz" (15 svåraste begreppen)

-fortsätt med "Så styrs kommunen"(minikurs)

-------------------------------------------------

Ideologier

ideologier

Bildkälla svt.se

Ideologier
- "Drömsamhället" (socialism, sli.se))
(socialist eller socialdemokrat?)(Göran Persson-statsminister)
(klassamhälle, kollektiv, arbetarrörelsen, reform, revolution, jämlikhet/jämställdhet/ marknadsekonomi-planekonomi) (fördelar-nackdelar)(fem ord som beskriver ideologin)

- Drömsamhället (liberalism)
individuell ideologi, frihet, ansvar, jämlikhet och ägande, frihandel, jfr med Nederländerna, coffeeshops och prostitution, socialliberal (alla ska ha en chans), nyliberal (markandsekonomi och ägande, inte så mycket reglering, staten skall inte ingripa (jfr med växthus.)
liberalismen växer fram, franska revolutionen, ur ett Sverige med stora skillnader mellan fattig och rik, åsiktsfrihet-rösträtt-Karl Staff vs Kungen 1905,


- Drömsamhället (konservatism)
(Fördelar och nackdelar; filmen tar upp privat ägande, Arvid Lindman, traditioner, riddarhus, kungahus, polis, militär, domstolar, kärnfamiljen, bättre förr, långsam samhällsförändring, kyrkan, privat ägande, abort, homosexuellas rätt att gifta sig, mamma och pappaledighet, Gnosjö ekonomi)

- "Ideologiernas historia" 8min på sli.se
Jämför ideologierna i ett Venndiagram
Diskussion kring likheter och skillnader


Ideologier/partier
 Ideologier. (Analysera och värdera)(Läs 190)

-----------------------------------------------------------

Demokrati

- Demokrati - diktatur. Yttrandefrihet till varje pris? (Egen åsikt) (Utkik s180)


- Olika statsskick (författningar) (Vi jämför. jfr. s 187 i Utkik) (Så styrs s188)


- Grundlagar. (Vi jämför)(rep. ideologier)


- Ideologier (minikurs)


- Olika villkor krävs för att ett land ska kunna kallas demokratiskt...

---------------------------------------------------------

Lös uppgiften två och två/Publicera på Showbie/tid ca 25min.

(Se "Internationella händelser" om Nordkorea och Sydkorea)(sista 20min) ---------------------------------------------------------

Folkomröstningar

Fördelar och nackdelar med folkomröstningar
(Rösträtt from. 16år?)

-----------------------------------------------------------

Likheter och skillnader
(maktdelningsprincipen - grundlagar - författning

- USAs författning vs Sveriges författning
S. 201-202 

-----------------------------

Bildkälla Riksdagen.se

----------------------------------------------------------

"Racerdebatt"

-----------------------------------------------------------


Repetition

-----------------------------------------------------------

EU (fördelar o nackdelar)

-----------------------------------------------------------

"Vågmästare och vågmästarroll"

Intro... bild på tavlan av riksdagens 349 ledamöter

begrepp:

riksdag, regering, vågmästarroll, 4%-spärren, blockpolitik, kompromisser

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Antal röster i valet 2018 fördelade i procent

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Antal röster i valet 2018 fördelade efter riksdagsmandat/ledamöter/ platser i riksdagen

Valresultatet från år 2018

1. Vilket parti blev största partiet riksdagen valet 2018?

2. Vilket parti blev minsta parti i riksdagen i valet 2018?

3. Ungefär hur många mandat fick varje parti i riksdagen efter valet 2018?

4. Hur många av Sveriges röstberättigade röstade?

Klurigare...

5. Vilka partier, anser du, bör ha lättare att kunna samarbeta med varandra? Varför?

6. Vilket eller vilka partier kan tänkas ha en "vågmästarroll" när beslut ska tas i riksdagen?

------------------------------------------------------------

Repetera med hjälp av Studie.se

Så styrs Sverige

https://app.studi.se/l/sveriges-riksdag

Rättigheter och ideologier

https://app.studi.se/c/63824

Beslut och politik

https://app.studi.se/c/63825

------------------------------------------------------------

Granska

"Granska makten" - tredje statsmakten


------------------------------------------------------------

Prov/Utvärdering  

Hur styrs Varberg? (grundkurs)

Kommunen

Ordet kommun. Själva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten och avlopp osv.

Olika kommuner. En kommun är ett geografiskt område, dvs ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns ca 290 kommuner i Sverige.

Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun.

Stockholm har flest invånare, drygt 700.000. Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2.900 invånare.

Kommunens föregångare. I det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka.

Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas.

Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2 500 kommuner i Sverige.

Fördelarna med de små kommunerna var att alla kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade.

Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1 000.

Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor simhallar osv, så ännu fler kommuner slogs samman. Nu finns det ca 290 kommuner i Sverige.

Kommunen. Kommunerna har självbestämmanderätt, vilket innebär att kommunerna själva får styra över sin verksamhet. En kommun har rätt att ta ut skatt (kommunalskatt) och en del avgifter för t.ex. Sophämtning och daghemsplats av sina invånare. Men enligt lag är kommunerna skyldiga att ge invånarna service inom olika områden. En kommun måste ordna skolundervisning, sköta renhållningen och ha socialtjänst som barn och äldreomsorg.

Kommunvalet. Valet till kommunen sker den tredje söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man bor i kommunen.

Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet.

Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. De ledamöter som sitter i kommunfullmäktige sköter till skillnad från riksdagsledamöterna sina uppdrag på fritiden.Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter.

Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen.

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen.

I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen.

Nämnder. Naturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen.Vissa av nämnderna är obligatoriska, dvs kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden osv.

Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena.I större kommuner finns ett eller flera heltidsanställda kommunalråd (i Stockholm kallas de borgarråd) som leder och ansvarar för verksamheten inom särskilt viktiga områden, t.ex. skola och socialtjänst.

Kommunens ekonomi. Kommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster.

Kommunerna också få bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster.

Regionerna (fd. Landsting)

År 1862 bildades det vi idag menar med regioner/landsting.

I stort har landstingen samma gränser som länen. Varje region/landsting består då av flera kommuner. 

Regionerna ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. Ett landsting fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelse och nämnder.

Valet till landstinget sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. För att rösta i landstingsvalet gäller samma regler som för kommunfullmäktigevalet. Landstingens inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.

Frågor. 

1. Förklara ordet: kommun. 2. Hur många kommuner finns det i Sverige? 3. Ge exempel på att kommunerna skiljer sig åt. 4. Vad var kommunens föregångare socknen för något? Beskriv. 5. Vilka var fördelarna med de små kommunerna? 6. Vilka var nackdelarna? 7. Vad innebär det att kommunen har självbestämmanderätt? 8. Vad måste kommunen erbjuda sina invånare? 9. Beskriv hur kommunvalet går till.

Frågor. 

10. Vad är kommunfullmäktige. 11. På vilket sätt är kommunstyrelsen det viktigaste organet? 12. Vad gör nämnderna? 13 Vilken är kommunens viktigaste inkomstkälla? 14. Vilka bidrag får kommunen. 15. Vad är en region? 16. Vilka är regionernas viktigaste uppgifter? 

Kommuner och regioner - podcast

Hur styrs Sverige? (grundkurs)

Riksdag och regering

Riksdagsvalet. Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna (landstinget) och till kommunerna, det vill säga år 2006, 2010 och så vidare. Valdagen infaller alltid andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.

Riksmöte. Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott. Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delar in sig på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer. 

(proposition/utskott/remiss/betänkande/riksdagsdebatt/ riksdagsomröstning/verkställande av beslut)

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut. Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen går till så att de ledamöter som säger ja till ett förslag reser sig i sina bänkar. Därefter reser sig de som röstar nej.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra/verkställa förslaget.

Statsminister och statsråd. Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Från förslag till lag

Från förslag till lag (begrepp att kunna förklara)

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 

riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, partier, lagar, demokrati, 

diktatur, grundlagar, folkomröstning

Departement. 

Många statsråd är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde.

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Monarki. 

Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Frågor. 1. När har vi val till riksdagen? 2. Vilka får rösta i riksdagsvalet? 3. Vad är riksmötet. 4. Vad gör talmannen? 5. Varför har riksdagen olika utskott? 6. Nämn några utskott. 7. Vad innebär kompromisserna i utskotten. 8. Förklara uttrycket: betänkande. 9. Hur många sitter i Sveriges riksdag?

Frågor. 10. Förklara uttrycket: acklamation. 11. Vad innebär votering 12. Vad gör statsministern? 13. Vad kallas statsministerns medarbetare? 14. Vad gör ett departement? 15. Ge exempel på ett departement. 16. Vad innebär en monarki? 17. Nämn fakta om kungens makt. 18. Vilken är kungens viktigaste uppgift? 19 Beskriv hur en lag blir till